v.35 (34+4)

Herrejisses, vart tar tiden vägen? Det är ju snart dags att bli mamma! 

Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet, som nu väger ungefär 2400 gram. Det har blivit knappt 47 centimeter långt.  Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. -Jo tack, det har jag märkt. Jag kan inte ha mina ringar sen en tid tillbaka och benen och fötterna blir till tjocka korvar.

Barnet har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare och har fått en ljusrosa färg. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett. Fettet gör att huden blir mycket mjuk.De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Sist hos barnmorskan låg Knarten med huvudet neråt, men var inte fixerad, så vi får se vad barnmorskan säger om  placeringen nästa vecka när vi ska dit igen på kontroll.

Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen. -Jo det märks då verkligen! Det är plågsamt att sitta, man blir ihopklämd och får ingen luft. Ta på sig skor eller plocka upp saker från golvet är en pina och när jag gör det sätter det genast igång med sammandragningar!  

Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. - Va jag som sover så gott!?! Haha, nejdå, hade jag sovit gott hade inte håret i bakhuvudet känts som en stor tuss svinto varje morgon. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen. 

Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva. - Hur ska vi vet vad vi kommer behöva för stöd när vi inte har en blekaste aning om hur förlossningen kommer bli? 

Vart är kommentarerna från er läsare som smyger omkring här på sidan?! Ni får ge er till känna.